Journaler på nätet nytt hot mot integriteten?

En ny nationell IT-strategi presenteras nu. Patienterna ska nå journaler via datorn.

"Ny teknik kan i dag inte användas fullt ut inom sjukvården. Därför ändrar vi nu ­lagstiftningen och river en mängd ­administrativa hinder för att öka sjukvårdens effektivitet med hjälp av IT. Datoriserade journaler ska kunna läsas av vårdpersonal oavsett var patienterna hamnar. Läkarna ska enkelt kunna se vilka mediciner som andra ­läkare skrivit ut åt ­patienterna. Patienterna ska i sin tur få möjlighet att läsa sina egna journaler på nätet."

Det skriver vård- och äldreomsorgs­minister Ylva Johansson, Landstings­förbundets ­ordförande Lars ­Isaksson och Svenska ­kommunförbundets ordförande Ilmar ­Reepalu i en debattartikel i DN

Många tycker säkert det låter bra, men för mig hopar sig frågorna. Är det här ännu ett hot mot den personliga integriteten? Redan i dag slarvas med känslig information och för arbetsgivare med ansvar för rehabiliteringen och försäkringsbolag gäller t ex inte sektresslagen. Jag har ingenting emot att kunna ta del av mina journaler på nätet, men jag vill själv bestämma hur uppgifterna sprids. Det förekommer många felaktigheter i patientjournalerna och jag vet av egen erfarenhet att läkare och annan personal inte har tid att diskutera allt och rätta en massa fel. Som patient är det inte alltid lätt att förstå innehållet, även om man kolla i en medicinsk ordbok. Och inte alltid så roligt heller att läsa om sina egna krämpor, kan vara ganska jobbigt rent känslomässigt.

Så risken ökar att felaktigheterna fortplantar sig. Byråkratin inom vården är enorm och vem har tid att granska alla anteckningar och dokument? Och vem har egentligen ansvaret för vad som står i journalerna när en hel vårdkedja är inblandad? Den läkare som skrivit något tokigt eller kryptiskt har kanske slutat för länge sedan.

Sjukvårdspersonalen tänker också sällan på att journaler är juridiska dokument, om patienten vid senare tillfälle är inblandad i en domstolstvist, till exempel för att kunna hävda sin rätt gentemot ett försäkringsbolag efter en bilolycka eller arbetsskada. För det är den skadade som har hela bevisbördan.

Hur blir det när jag som patient vill ha en second opinion - en ny oberoende bedömning - av en doktor? Inte så smart kanske om han eller hon kan läsa tidigare journaler och bli påverkad av andras diagnoser och behandlingsförslag.

Sedan vet alla med erfarenhet av hur nya it-system fungerar att de inte automatiskt effektiviserar verksamheten utan ofta skapar en rad nya problem i stället. Trots allt är det människor som ska lära sig använda den nya tekniken. Här avsätts sällan tillräckligt med tid för utbildning och kom-igång-hjälp och många program är inte speciellt användarvänliga. Bloggen Blind Höna skriver ofta om överdrivna förväntningar på nya it-lösningar och kostsamma misslyckanden. Ett aktuellt exempel är försäkringskassans nya dataystem: "Brister i digital arbetsmiljö pressar anställda på försäkringskassan".

Så jag är än så länge måttligt imponerad över politikernas nya it-strategi. Vad har dessa herrar och damer för kompetens på området? Brister i vårdens organisation kan knappast trollas bort med IT. Framför allt är jag rädd för att säkerheten och integriteten äventyras om man gör sig allt för beroende av stora datasystem. Har hittills dålig erfarenhet av politikernas förtjusning i storskaliga, centralistiska systemlösningar med inbyggt kontrollbehov.

Fler inlägg i ämnet: IT i vården är ingen undermedicin Blind höna

Uppdaterad 2006-03-14

Sahlgrenska stoppar gynekologiska kontroller Anledningen är att ett nytt datasystem har ställt till det när det gäller kallelserna till cellprovstagningen, skriver Göteborgs-Posten.

Andra bloggar om: it, sjukvård, integritet, elektroniska journaler, internet

Kategori: Integritet